Following the neon signs.
Min kameraladdare gömmer sig, likaså min skrivbok där två viktiga texter finns. Min slarvighet är ett stort irritationsmoment just nu.
Jag har projketarbetesångest som näst intill gör mig sömnlös om nätterna och intalar mig själv att allting löser sig samtidigt som jag lyssnar på vackraste låten just nu.
(Min White Stripes tröja <3)
We Need To Talk About Kevin.
Regnet faller över vår fula stad. Jag och Amanda passade på att gå till Röda Kvarn och se på bio.
Hoppet river och sliter i mig
Jag längtar efter hösten, vattenpölar, te-kvällar och stickade koftor. Jag förälskar mig i min nya skjorta, spelar teater i skolan på torsdagar och anser att det är ett alldeles fantastiskt sätt att fördriva skoldagen på!
För utom att jag har höstlängtan och teatertorsdagar ska jag se Markus Krunegård i helgen. För fjärde gången denna sommaren.
(Detta är min nya skjortförälskelse)
Sommarlovet som flög förbi.
Under sommarlovet har kameran legat hemma och samlat damm. Därför visar jag hur mitt sommarlov såg ut på instagram istället.
Juni kom. Skåpen skulle städas ur och David slängde ett och annat cigarettpaket. Det nalkades bal och Andrea var så fin att jag ville gråta. Skolan tog slut, studenterna sprang ut och sjöng sig hesa av lycka.
Under sommarlovet har jag läst ut ett okänt antal böcker och sett på okänt antal timmar film.
Tillsammans med fyra vänner skreksjöng jag i en bil hela vägen till Hultsfred. Gick på fantastiska spelningar, träffade Miles Kane och hängde med fina personer såklart.
En frukost, lunch, fika och middag som avnjöts under sommarlovet.
Besökte Kreta tillsammans med Andrea. Där värmdes vi av solen, badade i havet, åkte båt, drack paraplydrinkar och bara hade det bra.
I sommar har jag sett ut så här. Fake-blommor i håret på midsommarafton, en ny White Stripes tröja, en alldeles fabulös sjukhusoutfit och finfina skor som ger mig fem miljoner skavsår.
Under den varmaste veckan i juli befann jag mig på Emmabodafestivalen, åt nästan bara bröd och hade hur kul som helst!
I sommar har jag dessutom sett Kent igen, impulsköpt tändstickor, bakat kakor och sett min pappas skolfoto från när han gick i sjuan.
Den näst sista sommarlovsdagen.
Öppnade fönstret i mitt rum, slog mig ned på mitt golv och satt där nästan hela dagen.
Resterna av de gånga läsårets kollegieblock gjordes om inför de stundande läsåret.
Sedan åt jag besprutade båbär från ICA och läste tills jag fick ont i ryggen. Och så var det med den näst sista sommarlovsdagen.
I want somebody I can love, that's gonna love me back. Is that psycho?
En typsik tonårsfilm från 80-talet, en nazi-jakt med Sean Penn som gammal rockare och tre bröder på ett tåg genom Indien har hamnat på listan över mina favoritfilmer i sommar.
Sixteen Candles
This Must Be The Place
The Darjeeling Limited
Ett steg ut i livet.
Ännu en sommar flög förbi innan jag ens förstod att det var sommar. Min artonde sommar.
Om en vecka börjar jag mitt sista gymnasieår. Det känns helt fantastiskt och fruktansvärt på samma gång och jag förstår inte vart den vad som verkar vara en evighetslång skolgång tog vägen. Det var väl inte alls särskilt länge sedan jag började på mellanstadiet och mamma skjutsade mig till mitt första mellanstadiedisco? Nästa gång de vitklädda studenterna dansar tills de stupar på lastbilsflaken dansar jag också där.
I sommar har jag fått precis som jag vill, för jag har nämligen inte planerat hela sommaren och sett mig själv stressa igenom den som jag gjort så många andra somrar. Nej, i år har jag äntligen lyckats! Trots det så har jag på något vis hunnit med att koka ganska exakt hundra kannor kaffe under min feriepraktik på hjärtintensiven. Jag har fångat lite sol och druckit paraplydrinkar på Kreta, jag skrikit mig hes och lycklig till Kent och dessutom hunnit med både Hultsfred och Emmabodafestivalen.
Nu sitter jag här, iklädd pyjamas trots att klockan snart är halv två mitt på dagen och är utomjordiskt lycklig över att ha internet access igen. Jag har spenderat oändligt många timmar de senaste veckorna under täcket och kollat på allt från Harry Potter till OC. Nu, en vecka innan det är dags att komma tillbaka till verkligheten så är det väl ändå dags att ta tag i livet, städa rummen, vända tillbaka på dygnet och skaffa ordentliga matvanor igen?
Jag välkomnar mig själv tillbaka till livet.
