Vad man gör när det är onsdag


Kommer hem tidigt från skolan. Knäpper en halvtaskig bild på mitt hår, för min fina vän Kristin smsade och ville veta hur det ser ut.


Annars har jag mest sett ut så här idag.


Dricker te ur min favoritmugg och äter potatiskroketter för det är det enda som mina tandställningsspända tänder klarar av utan att dö av smärta.

Att längta tillbaka.

Jag är lite ledsen och trött och orkar inte med ljusstakar, julklappstips, matteprov och det faktum att det varken är varmt eller kallt just nu. Jag vill att snön kommer och att tomten kommer med tusen bra skivor, böcker och ett bob hundörngott till mig. Jag vill att 2012 börjar, julpyntet åker ner i källaren och snön smälter.

Tittar på bilder från världens finaste sommar så länge.









Ensam hemma


Familjen har vart i Tyskland i helgen, och jag hade det himla fint ensam hemma.


Jag och Amanda struntade i både spelningar och fester och satt i min soffa, åt kinamat och såg på meningslösa filmer.


Sov tills klockan var ungefär halv ett både lördag och söndag utan att ens få dåligt samvete över att jag måste göra någonting vettigt.


Åt kinamatsrester och såg på Grinchen.


Tände första ljuset och drack nog flera liter julmust.


Hade årets första julfika. Catrine, Sofie, Hanna och Andrea var på plats.


Violetta fläckar.


Mitt hår färgar fortfarande av sig. Jag vet inte om det ska vara så, jag vet bara att det
var lila färg överallt när jag vaknade.

Det går inte så bra att få till en bra bild på hur håret ser ut. När jag vaknade frös som jag som aldrig förr. I ren stress då jag gick upp ur sängen en halvtimme innan skolan började slängde jag på mig det varamste jag kunde hitta utan att ens se mig själv i spegeln.

Men vad gör det när man ändå bara går runt i skolan utan att minnas vad man gjort, mysfikar och sedan äter kinamat och ser på film med en fin vän?

Unga rebeller!

Hade ett storslaget dip-dye-äventyr med Amanda, Andrea och David.
Några timmar senare sitter jag ensam i mitt rum med lila hårtoppar, inser att jag borde städa innan jag lägger mitt trötta huvud på kudden och somnar.




Resultatet blev ungefär så här. Det är lite svårt att se det och faktiskt se att det är lila i
min belysning. Återkommer med en bättre bild någon gång.

DIPDYEDAY

Allting är lika grått som vanligt, men jag tänker minsann sätta lite färg på den annars så grå Borås-vardagen och färga mina hårtoppar lila idag.


Jag hade på mig alldeles för stora strumpbyxor och min sammetskofta
jag lyckades pruta tio kronor på.

Sant eller falskt? Offer eller tyrann?

Det känns stabilt att det är mörkt när man går till skolan på morgonen och lika mörkt när man går hem.
Nej, ska väl inte klaga så mycket. Det kunde varit värre. Men ibland kan man inte hjälpa att hopplösheten kommer och hänger över en som en kvävande och illaluktande jävla filt.
Känner att metaforer inte riktigt är min grej så här på kvällskvisten.

Klassen var på stadsteatern och såg en helt okej bra, morderniserad version av Strindbergs Ett Drömspel. Jag var mest trött och blev lite ledsen över att 98% av publiken var elever från diverse olika samhällsklasser på min gymnasieskola som blivit tvingade att gå dit av sina svensklärare. Jag undrar hur många som faktiskt uppskattade pjäsen på riktigt... De få äldre männen och damerna som satt i publiken frivilligt för att de faktiskt är intresserade, då de antagligen har rätt bra koll på Strindberg tillskillnad från ett gäng jävla obildade tonåringar med finnar i ansiktet och tandställning i munnen. Ja, jag placerar också mig själv i den kategorin.

Jag önskar jag var en äldre dam med en grå fläta hängandes nedför ryggen. Med en kappa som slutar precis vid knäna och nylonstrumpbyxor utan maskor. Hur fint hade det inte varit att vara en äldre dam och sitta på en parkbänk i en stad där man inte växte upp, titta på dagens ungdomms unga och oförstörda ansikten och minnas tillbaka till ens egen ungdom en stund innan man traskar hem till sin lägenhet som är prydd med krukväxter, svartvita fotografier och virkade dukar?

Jag får väl helt enkelt acceptera att jag är ynka arton år gammal, född i fel årtionde med tandställning som skaver, beroende av min iphone och för mycket tonårshormoner i kroppen. Men äsch, jag ska inte klaga så mycket.
Det kunde ha varit värre.


Avslutar mitt överdrivet långa inlägg med att säga att jag ska läsa någon spektakulär bok för att jag för en gångs skull har tid! Godnatt mina vänner.

J'ai tué ma mère

Jag och Amanda gick och såg på vår favoritfilm.




Och en väldigt nöjd Amanda flörtade till sig en plansch.

17 år i staden.

Helgens lördag var mörk som tusan men det spelade ingen roll när vi firade världens bästa Hannas kommande sjuttonårsdag.


Vi tyckte att sushi skulle sitta fint.


När vi var så mätta att vi knappt kunde stå och lite pengar fattigare
så gick vi hem till mig, satt i mitt rum, spelade spel, åt ännu mer och
såg på Lilja 4-ever.


Hanna var fantastiskt fin!

tjuvjulstart

Trots att det är en hel veckan kvar tills julen börjar på riktigt så slog Jul på Liseberg upp sina portar igår. Amanda, Anton och Emilio ringde och tyckte jag skulle följa med så jag lämnade min bitterhet hemma och tog bussen till Göteborg!









Det var kallt om fingrarna, fejksnö, stjärnvinster, skridskor, godis och en fin kväll.
Det var värt det trots att jag tycker julen börjar överdrivet tidigt i år.

I ett kallt GBG

For till Göteborg en liten stund och träffade en vän jag inte träffar så ofta.


Jag hade flätor i håret och såg ut ungefär så här.


Och jag var himla busig och köpte efter en stunds beslutångest dip dye
till mitt hår.

Jag vill inte mer

De två senaste dagarna har rent ut sagt varit förjävliga!
Skolan känns som den mest meningslösa platsen i världen just nu och jag drömmer mig bort till solvarm hud, spontant gitarrplinkande och storstadsbrus i bakgrunden.

I kväll spenderar jag enbart tid med ångestgodis och historieboken.
Novembertisdag, jag föraktar dig!



Några timmar senare.

Gårdagens IKEA-fynd hamnade på rätt plats idag.
Jag sitter helt förundrad över vad två hyllor och en gardinstång kan göra.


Nattbussmusik.

[ingenting] - Dina Händer Är Fulla Av Blommor

Minusgrader

Hade en fin kväll med Hanna, Sofie och Madeleine i fredagskylan.


Springer du iväg med mig, jag hur dom sjunger.

Emelie, med rött hår som dansar fint gav mig en försenad och en himla fin födelsedagspresent idag.

I en tid då inget hände, i en stad som alltid sov.

Jag ocn Andrea tillbringade kvällen i mitt rum.


Vi lyssnade på min dåliga spotifylista och läste i Kentboken.


Jag satt i min randiga soffa och försökte mig på att spela
Mannen I Den Vita Hatten.


Vi skrev en förträfflig och mycket oansvarig lista över saker vi måste
göra innan vår tonår tar slut.

en novemberonsdag

En grå novemberonsdag gör jag ett halvhjärtat försök till att se svart och svår ut.


Illusionisten

När det redan börjat skymma när man precis slutat skolan orkar man inte livet.
Då busringer man, pratar om unga vackra män, ligger på en iskall trappa och tjuter av skratt.
Och går på billig bio på Röda Kvarn.
Så himla fin tisdag.







Sverigegrått

Har hunnit göra mig hemmastad efter en vecka sängdelandes, sömnbrist som orsakats utav tidskillnaden och dessutom åtta timmar flygresa över Atlanten.

Jag har sovit, kollat på fem avsnitt av The OC season 4, tvättat håret två gånger och slösat på shampoot, tagit på mig min gosigatse tröja, tänt varenda ljus jag äger och snart ska jag gå på en mörk promenad med världens bästa Andrea.


new yorkiska äventyr.

På planet från London till NYC hade vi sådan tur att planet knappt var
halvfullt och vi kunde sprida ut oss hur vi ville.


Sådan här solnedgång skådade vi varje kväll och jag har nog tagit
femtusen sådana här bilder.


Jag, Melina och Mia trodde inte våra ögon när vi steg in i vårt hotellrum.
Det kändes som att somna och vakna i ett vykort ungefär och det var
nog hur fint som helst.


Tog vår första starbucks kaffe på Wall Street och jag beställde givetvis
Pumpkin spice latte för det är nog det godate som finns.


Familjen ville åka helikopter och jag blev medtvingad trots min
höjdskräck.










Vi gick och såg Wicked och jag kunde knappt sitta still innan den började.
Och givetvis var det precis lika galet bra som när jag såg den i Chicago
förra året.




Jag var ungefär såhär glad efter musikalen och jag hade på mig en ny
kjol.


Sista timmarna innan vi åkte till flygplatsen drev vi runt i SoHo. Vi
hittade världens gulligaste kakbutik.

RSS 2.0